Dagarna rusar förbi verkligen, och imorgon är det äntligen dags för tävling. Jag ska ha min nya kavaj, Bama ska ha nytt schabrak och jag ska testa (igen) att tävla med martingal. Låga igångsättningsklasser som jag ska använda till att prova mig fram innan det hettar till mer om några veckor.
I torsdags var vi för första gången på hoppträning på slottet. Slottet som ligger efter ca 3 kilometer i alén som kantas av uråldriga ekar. Ridhuset var väldigt fint och vi trivdes på underlaget. Bama var kanonduktig, snärtig, på g, noggrann i sina språng. Men det saknas fortfarande en hel del styrka känner jag, vi fastnar i svängarna och han krullar ihop sig och blir för rund och kommer inte framåt. Då måste jag vara blixtsnabb att lätta på handen och motivera honom. När vi får det härliga framåtsuget och aktiva galoppen sitter distanserna som en smäck. Förutom att träna hoppning tränade jag att göra allting själv med bussen; lasta och köra och så vidare. Nu känner jag mig redo att för första gången åka själv på en träning. Livet är SÅ mycket enklare, tryggare, skönare med liten lastbil än med bil och släp (förlåt transporten! du har varit så snäll).
Igår följde min medryttare med till stallet. Hon ska hjälpa mig någon gång i veckan vilket är kanonskönt eftersom jag är helt "ensam" i stallet nu när Ida flyttat och vi alltid hjälpte varandra när det behövdes. Vi pratade igenom O'Bamas upplägg och framtida träning för att få fram bästa, möjliga motivation och form. Känns bra!
Idag planerar jag att linda in honom i Back on track och ställa honom på bandet. Han ska får röra sig genom hela kroppen och trampa på framåt ordentligt. Suktar efter BoT's skrittmaskinstäcke hehe...
Igår kväll innan vi somnade tittade vi igenom bidler från Bali och våra utflyter till öar som Penida, Lembongan, Gili, Flores.... Åh. Är inte klar med indonesien, jag vill till Sumba, Sumatra och Raja Ampat!