Jag har aldrig varit någon martingaltjej. Vissa ryttare sätter ju på alla hästar martingal, men sådan är verkligen inte jag. Jag tycker allt som förstör kontakten med hästens mun känns fel - jag kan till exempel inte rida med handskar om det inte är kallare än -5 typ heller... Föredrar då hellre alla blåsor i världen. Och även om martingalen (alltså vilket ord att skriva egentligen: martin galen, heheheh) är väldigt utspänd så STÖR det mig att det sitter någonting där och att kontakten med hästens mun inte bara är en rak tygel hela vägen. Lite överkänslig är jag kanske...
 
Anledningen till att jag överhuvudtaget börjat fundera över detta är att jag vet på vilka sätt en martingal påverkar O'Bama, någorlunda i alla fall. Det blir mycket lättare att få igenom förhållningarna och de går ner till bakbenen lättare, han liksom sätter sig mycket snabbare. Det blir därför lättare att spänna bågen och få lite stuns i sprången. Det leder också till att min eftergift blir så mycket bättre. Jag hade ju martingal i helgen och jag som stört mig lite på min snåla eftergift på senaste jublade högt när jag såg filmerna. Även detta leder ju till bättre språng. Men...

Men. Så vet vi ju också hur det gick i helgen. Jag hade svårt att hitta flytet. Svårt att hitta känslan och suget i bettet. O'Bama kanske behöver ha sitt huvud där han vill ha det, för att kunna ge det lilla extra när det krävs? Fast samtidigt så hoppar han så himla fina språng med den på. Jag stör mig så otroligt mycket på att ha någonting där som spänner och sträcker (och skramlar, gud förbjude) men samtidigt inser jag att jag kanske, tja, måste vänja mig. Kanske behöver jag ha den för att få igenom mina eftergifter?
 
Panik på detta - hur tänker ni? Ska jag rida med eller utan på årets första utomhustävling, där han lär vara döpigg?
 
Idag hade någon fattat beslutet åt mig, för jag hittade den verkligen inte. Letade på loftet och i skåpet, men ingen martingal... Kanske finns det en mening med det? ;)
 
 

Martingal vs inte martingal

Allmänt En kommentar
Jag har aldrig varit någon martingaltjej. Vissa ryttare sätter ju på alla hästar martingal, men sådan är verkligen inte jag. Jag tycker allt som förstör kontakten med hästens mun känns fel - jag kan till exempel inte rida med handskar om det inte är kallare än -5 typ heller... Föredrar då hellre alla blåsor i världen. Och även om martingalen (alltså vilket ord att skriva egentligen: martin galen, heheheh) är väldigt utspänd så STÖR det mig att det sitter någonting där och att kontakten med hästens mun inte bara är en rak tygel hela vägen. Lite överkänslig är jag kanske...
 
Anledningen till att jag överhuvudtaget börjat fundera över detta är att jag vet på vilka sätt en martingal påverkar O'Bama, någorlunda i alla fall. Det blir mycket lättare att få igenom förhållningarna och de går ner till bakbenen lättare, han liksom sätter sig mycket snabbare. Det blir därför lättare att spänna bågen och få lite stuns i sprången. Det leder också till att min eftergift blir så mycket bättre. Jag hade ju martingal i helgen och jag som stört mig lite på min snåla eftergift på senaste jublade högt när jag såg filmerna. Även detta leder ju till bättre språng. Men...

Men. Så vet vi ju också hur det gick i helgen. Jag hade svårt att hitta flytet. Svårt att hitta känslan och suget i bettet. O'Bama kanske behöver ha sitt huvud där han vill ha det, för att kunna ge det lilla extra när det krävs? Fast samtidigt så hoppar han så himla fina språng med den på. Jag stör mig så otroligt mycket på att ha någonting där som spänner och sträcker (och skramlar, gud förbjude) men samtidigt inser jag att jag kanske, tja, måste vänja mig. Kanske behöver jag ha den för att få igenom mina eftergifter?
 
Panik på detta - hur tänker ni? Ska jag rida med eller utan på årets första utomhustävling, där han lär vara döpigg?
 
Idag hade någon fattat beslutet åt mig, för jag hittade den verkligen inte. Letade på loftet och i skåpet, men ingen martingal... Kanske finns det en mening med det? ;)