Tjoooooohooooooooooo!
Jag har överlevt den här sedan länge fruktade dagen! Började att gå upp kl 6 och skriva tenta. Jag hann inte riktigt klart, jag var ofokuserad, gjorde slarvfel jag upptäckte för sent och så vidare. Så risken att jag blir underkänd är nog ganska stor. Men vet ni? Det känns liksom att det är befriande! Jag brukar alltid ha bland de högsta betygen, och nu känner jag att NÄ VAD SKÖNT att få vara lite dålig. Det är befriande att känna att neee, det här var inte min grej. Svart på vitt! Jag har inte gjort mitt bästa denna kurs, nej, men jag har bara ingen fallenhet eller intresse. Omtenta, det gör inget.
Var tvungen att gå ifrån tentan innan jag var klar för att springa iväg på ett seminarie jag haft ångest över. Det är en delkurs jag missade i våras för att jag var i USA. Jag har haft ångest för att jag tycker det är jobbigt att bara hoppa in sådär i en klass. Speciellt i den klassen av lite olika anledningar haha. Men det gick hur bra som helst, så det var lugnt.
Nu är två stora stressmoment avklarade (nåja, får se hur tentan gått) och det KÄNNS i kroppen. Känner mig sju kilo lättare och 10 ton gladare. Inte insett hur nere jag varit förrän M utbrast "åh, vad skönt det är att se dig glad igen!". Herregud, jag måste lära mig att inte låta mina stuider påverka mig så. Samtidigt som det visar att jag vill göra saker bra, tycker jag...
Vet ni vad jag gjorde igår? Jag följde med till gymmet! Deeet var längesen haha. Men kul, och jätteskönt. Och har världens träningsvärk idag.
Ikväll blir det myyyyyys. Hela helgen blir pluggfri! SÅÅÅ GLAD :)
SHITASSÅGALETGALET
Allmänt KommenteraTjoooooohooooooooooo!
Jag har överlevt den här sedan länge fruktade dagen! Började att gå upp kl 6 och skriva tenta. Jag hann inte riktigt klart, jag var ofokuserad, gjorde slarvfel jag upptäckte för sent och så vidare. Så risken att jag blir underkänd är nog ganska stor. Men vet ni? Det känns liksom att det är befriande! Jag brukar alltid ha bland de högsta betygen, och nu känner jag att NÄ VAD SKÖNT att få vara lite dålig. Det är befriande att känna att neee, det här var inte min grej. Svart på vitt! Jag har inte gjort mitt bästa denna kurs, nej, men jag har bara ingen fallenhet eller intresse. Omtenta, det gör inget.
Var tvungen att gå ifrån tentan innan jag var klar för att springa iväg på ett seminarie jag haft ångest över. Det är en delkurs jag missade i våras för att jag var i USA. Jag har haft ångest för att jag tycker det är jobbigt att bara hoppa in sådär i en klass. Speciellt i den klassen av lite olika anledningar haha. Men det gick hur bra som helst, så det var lugnt.
Nu är två stora stressmoment avklarade (nåja, får se hur tentan gått) och det KÄNNS i kroppen. Känner mig sju kilo lättare och 10 ton gladare. Inte insett hur nere jag varit förrän M utbrast "åh, vad skönt det är att se dig glad igen!". Herregud, jag måste lära mig att inte låta mina stuider påverka mig så. Samtidigt som det visar att jag vill göra saker bra, tycker jag...
Vet ni vad jag gjorde igår? Jag följde med till gymmet! Deeet var längesen haha. Men kul, och jätteskönt. Och har världens träningsvärk idag.
Ikväll blir det myyyyyys. Hela helgen blir pluggfri! SÅÅÅ GLAD :)